För att möta samhällets förväntningar måste företag även ta hänsyn till sina intressenters behov, problem och förväntningar i det lokala samhället. Forskare förespråkar ofta fördelarna med att integrera alla hållbarhetsaspekter i ett gemensamt hållbarhetsledningssystem (HLS).

Ett enda ledningssystem är lättare att hantera och kontrollera och gör det möjligt för företag och andra organisationer att förbättra sin effektivitet, kommunikation och resurshantering och kan därmed hjälpa företag att kontinuerligt förbättra sitt hållbarhetsarbete. Företag kan dock inte fokusera på alla hållbarhetsaspekter samtidigt. Man behöver därför hitta sätt att identifiera de betydande hållbarhetsaspekterna, det vill säga de aspekter som man bör prioritera.

Forskare förespråkar ofta fördelarna med att integrera alla hållbarhetsaspekter i ett gemensamt hållbarhetsledningssystem.

I ett nyligen avslutat forskningsprojekt som finansierades av det strategiska innovationsprogrammet STRIM, ett samarbete mellan Vinnova, Formas och Energimyndigheten, har jag (Helena Ranängen), Åsa Lindman och Osmo Kauppila vid Luleå tekniska universitet (LTU) testat om konceptuella ramverk för hållbarhetsledningssystem fungerar i praktiken och om etablerade stakeholder managementmodeller och begreppet materialitetsanalys är användbara för planeringssteget i ett HLS för social acceptans. Detta forskningsprojekt har hittills resulterat i två vetenskapliga artiklar;

Guiding corporate social responsibility practice for social license to operate: A Nordic mining perspective

I artikeln ’Guiding corporate social responsibility practice for social license to operate: A Nordic mining perspective’ studerar vi hur ett nordiskt gruvföretag och dess intressenter värderar olika hållbarhetsaspekter, vilka likheter och skillnader som man kan se i denna värdering och om verktyget materialitetsanalys kan användas i det strategiska hållbarhetsarbetet. Syftet med att använda sig av en materialitetsanalys är att bestämma relevansen och betydelsen av en hållbarhetsaspekt för en organisation och dess intressenter.

En hållbarhetsaspektmatris utvecklades baserat på ett stort antal hållbarhetsinitiativ, riktlinjer och verktyg. Aspekterna i matrisen värderades sedan både av fallföretagets ledningsgrupper på strategisk och operativ nivå och av företagets intressenter. Materialitetsanalysen visualiserade likheterna och skillnader på ett bra sätt och ledningsgrupperna betraktade det som ett användbart verktyg för sitt strategiska hållbarhetsarbete.

Artikeln är publicerad i sin helhet i den vetenskapliga tidskriften The Extractive Industries and Society.

Walk the Talk—A Sustainability Management System for Social Acceptance in Nordic Mining

I artikeln ’Walk the Talk—A Sustainability Management System for Social Acceptance in Nordic Mining’ fokuserar vi istället på stakeholder management (intressenthantering) inom ett ledningssystemstänk för att förbättra den sociala acceptansen för gruvdrift. Mer specifikt handlar artikeln om hur konceptuella ramverk för HLS kan användas i praktiken och om etablerade stakeholder managementmodeller och begreppet materialitetsanalys är användbara för planeringssteget i ett HLS för social acceptans. Syftet är att beskriva ett gruvföretags befintliga intressenthantering och identifiera förbättringsområden med hjälp av etablerade modeller för att uppnå en effektiv hantering av intressenter och deras behov och förväntningar.

Resultaten visar att det konceptuella ramverket fungerar i praktiken och att materialitetsanalys med fördel kan användas för systematiseringen av intressentkrav i planeringssteget i ett HLS.

Artikeln är publicerad i sin helhet den vetenskapliga tidskriften Sustainability.

För mer information eller frågor kontakta gärna mig Helena Ranängen, Kvalitetsteknik och logistik vid Luleå tekniska universitet, e-post: helena.ranangen@ltu.se